Monday, 28 March 2011

Dag 13: Den här veckan

Måndag, ny vecka. Den började med att jag tog igen lite av helgens förlorade sömn, eftersom jag hade en ledig förmiddag. Den kommande veckan blir det en massa plugg, skall försöka få en del ur världen som jag ligger efter med, mest i matteväg. Det är svårt, men det går långsamt framåt. Samma sak med orkesterspelandet. Känner att jag sakta men säkert börjar få grepp om min stämma, och det blir mycket roligare att spela då. Vad jag älskar att lära mig saker. Det är ta mig tusan värt allt tragglande, övande, pluggande och misslyckande för att få känna den där "aha — nu fattar jag!"-känslan någon gång ibland. Det är så jävla motiverande.

Men det händer annat också. I kväll skall vi ha Messiermaraton med astronomiföreningen. Äntligen verkar det bli bra väder! Att titta på fina saker som nebulosor och stjärnhopar är också sjukt motiverande. I helgen skall jag äntligen gå och se Spamalot, en musikal jag har velat gå på sedan jag hörde talas om den för tre år sedan. Annars blir det lite jobb i Vattenhallen och i planetariet, och kanske också en spelkväll. Förhoppningsvis kan jag hålla mig frisk även den här veckan.

Verkar bli en bra vecka.
Winterdragon

Sunday, 27 March 2011

Sommartid — galenskaper

Ett dumt, idiotiskt och onödigt påfund är vad det är, det här med sommartid. Inte nog med att en timme av min dyrbara sömn gick upp i rök bara sådär — nu kommer allmän förvirring att råda som ställer till med en massa kostnader för samhället. Hade jag inte lidit av sömnbrist hade jag kanske orkat utveckla resonemanget och ställa till med diskussion. Men jag nöjer mig med att gnälla idag.

Det värsta av allt är ändå att de mörka potentiella observationskvällarna så här på vårkvisten förstörs.

Thursday, 24 March 2011

Dag 12: I min handväska

Nu sitter jag här och försöker plugga kvantmekanik, så givetvis måste jag ha något att distrahera mig med. Yay, blogga!

Någon handväska har jag inte, det vore väl bra opraktiskt att bära runt på allt med armarna utan att ha händerna fria till annat. Jag har dock en ryggsäck som jag ofta tar med mig dit jag skall bege mig. Den innehåller vanligtvis diverse skolböcker, anteckningsblock, ett pennskrin med pennor, sudd och linjal, en grafräknare, någon skönlitterär bok, en matlåda, kanske en frukt, ett kit med grejer att laga cykeln med i händelse av punktering, några gummiband, säkerhetsnålar, en rubiks kub (nej, jag är dålig och har inte lyckats lösa den än), ett busskort, en skiftnyckel, en stämgaffel, ett par solglasögon och en vattenflaska. Hur i hela friden skulle jag få plats med alla dessa nödvändigheter i en handväska?!

Mina fickor skall vi inte ens tala om...
Winterdragon

Tuesday, 22 March 2011

Dag 11: Mina syskon

En lillasyster. Världens bästa lillasyster, även om vi inte alltid kommer överens. Vi slåss inte lika ofta nu som vi gjorde när vi var små, men det kanske har att göra med att vi inte bor tillsammans längre. Vi är väldigt lika, och lika olika. Folk brukade missta oss för varandra tills hon började färga håret. Nu vet jag inte om det händer längre, undantaget mamma. Vi har väldigt skilda intressen, men ändå lika på något sätt. Själv slutade jag intressera mig för smink och fina kläder någon gång i högstadiet, medan hon inte alls verkar vara allergisk mot shopping. Vi älskar förstås musik båda två, till och med någorlunda samma genrer, även om hon är blåsare och jag stråkmusiker. Jag älskar friluftsliv i alla former medan hon helst inte vistas utomhus om det går att undvika. Hon älskar hundar och katter medan jag är mer för hästar och katter och inte så mycket för hundar alls. Min nyfikenhet kretsar mest kring naturvetenskap medan hon hellre förkovrar sig i samhällsvetenskapliga ämnen, men visst överlappar det i någon mån. Våra politiska åsikter drar åt ungefär samma håll, men inte benägenheten att städa våra respektive rum. Vi är lika galna båda två, och kan hitta på de mest häpnadsväckande lekar och fantasier när vi är tillsammans. Vi går varandra på nerverna, och vi skulle inte klara oss utan varandra.

Wednesday, 16 March 2011

Dag 10: Det här hade jag på mig idag

Dagens outfit, alltså. Gudars, vad intressant.

Underkläder, strumpor med rymdraketer på, hängselbyxor, en T-shirt med Lunds Universitets logga och texten "Naturvetarstråket" tryckt på baksidan samt en flanellskjorta. Utomhus även mössa, vantar, halsduk, solglasögon, vinterjacka och kängor. Solen skiner men det blåser iskallt idag.

Bilder kan ni ju glömma.
Winterdragon

Tuesday, 15 March 2011

Dag 9: Min tro

"I can believe things that are true and I can believe things that aren't true and I can believe things where nobody knows if they're true or not. I can believe in Santa Claus and the Easter Bunny and Marilyn Monroe and the Beatles and Elvis and Mister Ed. Listen — I believe that people are perfectible, that knowledge is infinite, that the world is run by secret banking cartels and is visited by aliens on a regular basis, nice ones that look like wrinkledy lemurs and bad ones who mutilate cattle and want our water and our women. I believe that the future sucks and I believe that the future rocks and I believe that one day White Buffalo Woman is going to come back and kick everyone's ass. I believe that all men are just overgrown boys with deep problems communicating and that the decline in good sex in America is coincident with the decline in drive-in movie theaters from state to state. I believe that all politicians are unprincipled crooks and I still believe that they are better than the alternative. I believe that California is going to sink into the sea when the big one comes, while Florida is going to dissolve into madness and alligators and toxic waste. I believe that antibacterial soap is destroying our resistance to dirt and disease so that one day we'll all be wiped out by the common cold like the Martians in War of the Worlds. I believe that the greatest poets of the last century were Edith Sitwell and Don Marquis, that jade is dried dragon sperm, and that thousands of years ago in a former life I was a one-armed Siberian shaman. I believe that mankind's destiny lies in the stars. I believe that candy really did taste better when I was a kid, that it's aerodynamically impossible for a bumblebee to fly, that light is a wave and a particle, that there's a cat in a box somewhere who's alive and dead at the same time (although if they don't ever open the box to feed it it'll eventually just be two different kinds of dead), and that there are stars in the universe billions of years older than the universe itself. I believe in a personal god who cares about me and worries and oversees everything I do. I believe in an impersonal god who set the universe in motion and went off to hang with her girlfriends and doesn't even know that I'm alive. I believe in an empty and godless universe of causal chaos, background noise, and sheer blind luck. I believe that anyone who says that sex is overrated just hasn't done it properly. I believe that anyone who claims to know what's going on will lie about the little things too. I believe in absolute honesty and sensible social lies. I believe in a woman's right to choose, a baby's right to live, that while all human life is sacred there's nothing wrong with the death penalty if you can trust the legal system implicitly, and that no one but a moron would ever trust the legal system. I believe that life is a game, that life is a cruel joke, and that life is what happens when you're alive and that you might as well lie back and enjoy it."


— Neil Gaiman (American Gods)

Nej men allvarligt. Framför allt så tror jag inte att tro är någonting som är värt att bråka om. Själv är jag skeptisk till det allra mesta, och tror att världen skulle vara en bättre plats om alla delade min övertygelse (eller snarare brist på den). Jag så gott som vet dock att världen skulle bli en mycket otrevlig plats om alla försökte tvinga på resten av befolkningen sina egna trossystem. Det har vi sett otaliga bevis på genom historien, och gör det fortfarande. Därför försöker jag undvika att predika. Diskuterar gör jag dock gärna med folk av alla uppfattningar, så länge de är kapabla till saklig diskussion (vilket inte brukar vara fallet med fundamentalister av endera slag). Själv finner jag diverse koncept såsom allsmäktiga gudomligheter, himmel och helvete, homeopati, köttproduktion, dansbandsmusik och kapitalism vara fåniga, vilseledande och rent av skadliga. Det är min övertygelse för stunden, baserat på fakta, logik och säkerligen en ansenlig mängd fördomar. Lyckligtvis är jag skeptisk även till mina övertygelser, så jag ifrågasätter dem konstant och ändrar mig när det behövs. Det kallas vetenskapligt tänkande, och jag tror att världen skulle må bra av mer av den. Jag tror inte att världen skulle bli tråkig, meningslös och hopplös. Det har i alla fall inte min blivit. Men för all del, jag kanske är ett undantag.

"Think for yourselves and let others enjoy the privilege to do so too."
Voltaire

Monday, 14 March 2011

Dag 8: Ett ögonblick

Jordbävningar, tsunamier, explosioner, katastrofer. Tusentals dör, eländes elände... och jag bara bloggar på som vanligt. Å andra sidan, vad kan jag göra åt saken?

Ett ögonblick, alltså. Det första som dyker upp i mitt minne är absurt orelaterat till ungefär allting.

Det var någon gång under mellanstadiet, i fyran kanske. Vi var på en studieresa med skolan till ett nunnekloster, för att lära oss hur livet som nunna tedde sig under medeltiden (eller om det var nu för tiden, hur stor skillnaden nu är). Vi blev tilldelade olika roller, och jag minns att jag fick vara abbedissa. När vi var färdiga i klostret satte jag och min bästa vän oss ner på en bänk för att äta våra matsäckar. Jag hade med mig pannkakor, som vanligt. Jag tycker fortfarande att det är den ultimata utflyktsmaten. Medan vi satt där och mumsade kom en av våra lärare (eller fröknar som det hette på den tiden) och skulle sätta sig på bänken mitt emot oss. Vi såg henne ta upp en näsduk ur fickan som hon omsorgsfullt torkade av bänken med. Sedan grävde hon fram en plastpåse ur en annan ficka, bredde ut den på bänken, och satte sig på påsen.

Tänk vad svårt vi hade att hålla oss för skratt. Det låter inte så hysteriskt kul så här i efterhand, men då var det höjden av humor, och vi kan fortfarande fnissa åt det när vi kommer att tänka på händelsen. Hå hå, ja ja. Den som är lättroad har mycket att glädja sig åt.

Sunday, 13 March 2011

Dag 7: Min bästa vän

Min Bästa Vän För Alltid I Framtiden. Vi träffades redan innan vi började skolan, på Skogsmulle, men vi började inte leka med varandra (som umgås kallades på den tiden) förrän i trean. Det är tretton år sedan. Min bästa vän är också min äldsta vän. Vi har nog aldrig haft särskilt mycket gemensamt; vi är väldigt olika på alla sätt och har knappt några gemensamma intressen — men vi behövde varandra. Det gör vi nog fortfarande. Och vi har haft mycket roligt tillsammans ändå. Att göra "ingenting" med min bästa vän är något av det bästa jag vet. Nu bor vi i olika städer och träffas mycket sällan, men vi kommer ändå alltid att vara bästa vänner. Det måste liksom vara så.

Friday, 11 March 2011

Dag 6: Min dag

Föga spektakulär dag, det här, men jag kan väl skildra den i alla fall. Vaknade alldeles för tidigt (enligt mig är allt före lunchtid alldeles för tidigt för att gå upp, men majoriteten av samhället verkar inte dela min dygnsrytm), gick upp, käkade frukost till en bra bok. Kollade min mejl, cyklade till jobbet. Det är ett väldigt varierande jobb jag har, men just i dag fick jag vara optiklärare för ett gäng gymnasieelever. Cyklade hem, funderade över mina sommarplaner och bloggade.

Härnäst är planen att äta någon slags lunch, förmodligen pannkakor, och sedan ägna resten av dagen åt att traggla matteproblem. Eventuellt blir det en sväng förbi Naturkompaniet senare, jag behöver införskaffa ett par saker inför vandringssäsongen som väl borde ha kommit igång nu. Önskar att jag hade fler lediga helger så att jag faktiskt kunde ge mig ut och vandra. Kanske blir det en film framåt kvällen, men sen blir det tidigt i säng, för vid två skall jag upp och jobba.

En helt vanlig fredag, faktiskt.
Winterdragon

Thursday, 10 March 2011

Dag 5: Vad är kärlek?

Kemiska reaktioner i kroppen som tar sig de mest häpnadsväckande fåniga uttryck. Typ.

Jag tror i alla fall inte att det är något fantastiskt speciellt som uppstår mellan två ödesbestämda själsfränder till personer och som varar i evigheters evighet. Jag tror för all del att det kan kännas så en stund, därav detta hav av kärlekspoesi, -musik, -konst och allsköns hyllningar. Men det går över, trots rosor, choklad och vigselringar. Jag är inte cynisk när det kommer till kärlek, bara skeptiskt inställd till äktenskapet som institution. Jag tycker att den allmänna bilden av kärlek är alldeles för snäv och uppåt väggarna verklighetsförnekande. Kärleken är livsnödvändig, och jävligt trevlig när den är ömsesidig, men den är inte trogen eller villkorslös. Den låter sig inte styras över, och jag tycker att det är fånigt att försöka låtsas som om den gjorde det. Det leder bara till frustration och smärta. Den går heller inte att förbjuda bort, hur abnormal och pervers vår moral än har pekat ut den som. Den blandas alltför ofta ihop med svartsjuka.

Det var mina allmänna tankar om kärlek. Jag avslutar det här inlägget med ett citat ur världens bästa Sandman:

"Have you ever been in love? Horrible, isn't it? It makes you so vulnerable. It opens your chest, and it opens your heart, and it means someone can get inside you and mess you up. You build up all these defences. You build up this whole armor, for years, so nothing can hurt you, then one stupid person, no different from any other stupid person, wanders into your stupid life...
You give them a piece of you. They don't ask for it. They do something dumb one day, like kiss you, or smile at you, and then your life isn't your own anymore. Love takes hostages. It eats you out and leaves you crying in the darkness, so a simple phrase like 'maybe we should just be friends' or 'how very perceptive' turns into a glass splinter working its way into your heart. It hurts. Not just in the imagination. Not just in the mind. It's a soul-hurt, a body-hurt, a real gets-inside-you-and-rips-you-apart pain. I hate love."

— Neil Gaiman (Sandman vol. 9: The Kindly Ones)

All you need is love?
Winterdragon

Monday, 7 March 2011

Dag 4: Det här åt jag idag

Vegansk linssoppa med lite grönsaker och annat tjafs i.

Cue oändligt lång diskussion om varför jag är vegetarian. Nog för att det går att äta linssoppa utan att vara vegetarian, men nu råkar så vara fallet. Sammanfattningsvis: av miljöskäl. Det är resursineffektivt att äta kött jämfört med att äta växter, och så känns det inte helt okej att genom mina matvanor samtycka till massförstöring av hela ekosystem.

Jag är inte världbäst på att leva som jag lär; jag dricker mjölk fastän jag ideologiskt sett kanske borde vara vegan. Men snälla köttätare, kalla mig inte för hycklare. Jag är så förbannat trött på det. Jag diskuterar gärna om ni inte delar min ideologi, men att påpeka alla mina tillkortakommanden rättfärdigar inte er livsstil. Så varsågoda, argumentera gärna i kommentarsfältet, men håll det sakligt.

Tänk den som fick äta sin middag utan att behöva försvara hela sin världsbild. Att det kan vara så provocerande att låta bli att göra någonting...

Winterdragon

Saturday, 5 March 2011

Dag 3: Mina föräldrar

Min pappa är cool. Han är ex-lärare, kör motorcykel och spelar gitarr i ett band. Han har lärt mig många saker, till exempel att spela flöjt, att låta bli alkohol och att vara närsynt.

Min mamma är också cool. Hon är ex-våffelbagare, kan köra fyrspann och bakar världens godaste thékakor. Hon har lärt mig många saker, till exempel att rida, älska friluftsliv och att få näsblod alldeles för ofta.

Jag hade en fin barndom, och jag är jävligt tacksam för att ha så bra föräldrar. De är skilda nu, vilket var väldigt jobbigt just då, men när världen hade slutat skaka visade sig allting vara helt okej, kanske till och med bättre än innan. Jag skulle för tusan inte vilja flytta hem igen, men det är skönt att veta att de alltid finns där för mig.

Mina föräldrar är tuffa.
Winterdragon

Thursday, 3 March 2011

Dag 2: Min första kärlek

Jaha, så bra gick det med trettio dagar i följd. Nåja, det är inte mer än en kan vänta sig, som en viss åsna brukar säga.

Min första kärlek. Blaha. Där tänker jag faktiskt lämna er ovetande. För både min egen och de inblandades skull tänker jag klassa dylika ämnen som alldeles för privata för att prata om här. Även om händelserna i det här fallet utspelade sig för sådär sjutton år sedan.

Oh well. Moving on!
Winterdragon

Tuesday, 1 March 2011

Dag 1: Om mig

Åh, gudars. Jag får alltid prestationsångest och hjärnsläpp när det kommer till att berätta om mig själv. Jag ser inte fram emot min första arbetsintervju. Well, där har vi ju någonting om mig, i alla fall. Nervös och överanalyserande är två rätt genomgående drag i min personlighet. Det är förstås möjligt att jag inte analyserar tillräckligt, och att det är därför jag är nervös allt som oftast. Hard to tell.

Jag slingrar mig, jag vet. Men mina osäkerheter åsido, det här är också ett inlägg där jag måste avgöra hur privat jag vill vara i den här bloggen. Hur mycket av min själs slemmiga innanmäte jag har för avsikt att lägga ut för allmän beskådan, för all framtid. Det är kanske inte en bra idé att över huvud taget blogga, med tanke på eventuella framtida anställningar och konsekvenser och yada yada. Det är många som har poängterat för mig att allt som läggs ut på internet kommer alltid att finnas kvar i någon form och kan komma att användas mot mig när som helst senare i livet. Fullt möjligt, men det kan bilder tagna på en slumpmässig fest tagna ur sin kontext också göra. Jag tänker inte ta på mig en foliehatt och leva i ett hål i marken resten av livet. Jag är lika exhibitionistisk som alla andra, bara inte lika socialt begåvad.

Därmed inte sagt att jag kommer förpesta allmänhetens tillvaro med minutiösa detaljer om mitt privatliv. Det har inte jag (och förhoppningsvis ingen annan) något intresse av. Namn, kontaktuppgifter och intrikata upplysningar om mina vänners förehavanden kommer alltså inte att dyka upp här. Om du känner mig är det förmodligen inte så svårt att lista ut att det är jag som ligger bakom dravlet i den här bloggen, och eftersom jag inte har något intresse av att smutskasta mina vänner på den här sidan (eller över huvud taget, för den delen) så ser jag inget problem i att tumma på anonymiteten där.

Så, nu när jag är klar med att analysera sönder den saken kan jag slänga ut några mer eller mindre relevanta fakta om vem jag är IRL. Nörd, skulle jag förmodligen utan problem kunna klassas som, eftersom jag föredrar att sitta hemma och läsa böcker framför socialt umgänge i form av krogbesök och diverse fester. Därmed inte sagt att jag är en total enstöring, jag har vänner som jag tycker om att umgås med (uppskattar till och med att träffa nya människor om de delar mina intressen), men gränsen för vad som klassas som social överdos ligger inte särskilt högt hos mig. Numera har jag inga problem med detta; livet blev så mycket roligare när jag slutade vilja vara normal.

Jag är gammal nog att få köpa sprit, men för ung för att skaffa barn. Tekniskt sett är jag förstås gammal nog, men jag betvivlar att jag någonsin kommer att vara tillräckligt vuxen mentalt. Föregående mening går att applicera på både att köpa sprit och att skaffa barn. Begreppet vuxen är nog inte så åldersbundet som folk tror, och det är inget jag riktigt identifierar mig själv med. Visst, jag är myndig och får rösta, bor själv och kan starta en tvättmaskin utan att ha sönder den, men jag köper sockrade flingor och kletiga saker att ha på mackan, prioriterar roligt framför nyttigt och stannar uppe mycket senare på kvällarna än jag borde. Jag läser astronomi på universitetet och har inte så väldefinierade framtidsplaner som många väntar sig. Jag ägnar min fritid åt att läsa både skön- och facklitteratur, att lyssna på och spela musik, att slåss med svärd och att vandra kortare och längre sträckor. Samt, uppenbarligen, åt att skriva.

There ya go. Det får räcka.
Winterdragon

Projekt 30

Oookej, jag gör ännu ett patetiskt försök att komma igång med det där förbenade skrivandet. Därför hakar jag på en lista som i lite varierande utföranden har cirkulerat i blogosfären under några månader nu. Jag har sett den lite här och var, och en efter en har folk hakat på, så varför inte sälja min själ och falla för grupptrycket jag också?

Listan är förvisso föga intressant, men har jag (och mina eventuella läsare) tur kanske någon form av skrivglöd kan väckas till liv bland mundaniteterna. Det är ett projekt över trettio dagar, det återstår att se om det blir trettio dagar i följd, men ädla intentioner går det ju alltid att ha. Det här skall jag plåga internätet med den kommande månaden:

Dag 1: Om mig
Dag 2: Min första kärlek
Dag 3: Mina föräldrar
Dag 4: Det här åt jag idag
Dag 5: Vad är kärlek?
Dag 6: Min dag
Dag 7: Min bästa vän
Dag 8: Ett ögonblick
Dag 9: Min tro
Dag 10: Det här hade jag på mig idag
Dag 11: Mina syskon
Dag 12: I min handväska
Dag 13: Den här veckan
Dag 14: Min favoritbok
Dag 15: Mina drömmar
Dag 16: Min första kyss
Dag 17: Mitt favoritminne
Dag 18: Min favoritfödelsedag
Dag 19: Detta ångrar jag
Dag 20: Den här månaden
Dag 21: Min favoritmusik
Dag 22: Det här upprör mig
Dag 23: Det här får mig att må bättre
Dag 24: Det här får mig att gråta
Dag 25: En första
Dag 26: Mina rädslor
Dag 27: Min favoritplats
Dag 28: Det här saknar jag
Dag 29: Mina ambitioner
Dag 30: Ett sista ögonblick